Om målet är att minska belastningen på vården och samtidigt värna om den planetära hälsan måste vi börja där behovet är som störst. Personer som lever i socioekonomiskt utsatta områden har generellt högre sjuklighet och större vårdbehov, på grund av strukturella förutsättningar snarare än individuella val. Samtidigt är det denna grupp som har lägst klimatavtryck. Här finns en outnyttjad möjlighet för både folkhälsan men även den planetära hälsan.

Fysioterapi och fysioterapeutiska interventioner för prevention är resurssnåla insatser som har stor effekt. Trots detta når de sällan ut till dem som behöver dem mest. Ett sätt att bryta detta är att flytta vården ut där människor bor, till deras vardag. Kostnadsfria, öppna utomhus klasser i grönområden nära bostadsområden i våra förorter kan sänka tröskeln för preventiv vård. Tanken är att om människor möts i sin närmiljö, utan krav på språk, utrustning eller ekonomi, kan vi skapa delaktighet och tillit. 

Med enkla fysioterapeutledda träffar med fokus på vanliga besvär som smärta eller stress, kan vi förbättra hälsan, minska vårdkonsumtionen och samtidigt stärka relationen och intresset för upprätthållandet av närområdets grönska/grönområden. De kompletterande fördelarna eller “co-benefits” är tydliga och många, bättre hälsa både fysiskt och psykiskt – som resultat från, rörelser, gemenskap och av att vara i naturen, minskad ensamhet och ökad delaktighet, minskad vårdbelastning och låg klimatpåverkan jämfört med den resurskrävande sjukvården som annars kan komma att behövas.

Planetär hälsa handlar inte bara om klimatförändringar, det handlar om rättvisa. Att göra preventiv fysioterapi tillgänglig där människor bor gynnar inte bara individen men även samhället och vår planet.

Till dig som är beslutsfattare inom vård och/eller kommun – gör förebyggande vård tillgängligt där människor behöver det mest.

Trots stark evidens för naturens positiva effekter på hälsa saknas ofta gröna miljöer på våra universitetssjukhus. Det är hög tid att agera både för patienters återhämtning, vårdpersonals arbetsmiljö samt hälso- och sjukvårdens ekonomi.

Sjukhusmiljöer är ofta sterila och stressande både för patienter och personal. Genom att skapa gröna rum inomhus i direkt anslutning till avdelningar kan vi erbjuda en miljö som främjar mental återhämtning och rörelse. Vi vet idag att naturen har en läkande effekt på människors hälsa och välbefinnande. Studier visar att grönområden kan aktivera det parasympatiska nervsystemet, sänka stresshormonet kortisol samt sänka puls och blodtryck och minska inflammatoriska markörer, som kan leda till minskat behov av smärtlindrande läkemedel, öka effekten på behandlingar samt förkorta vårdtider. Trots detta är tillgången till gröna miljöer på universitetssjukhusen nästintill obefintliga.

Allergivänliga växter, naturnära färger, ljud av rinnande vatten samt fågelkvitter kan alla ge samma fysiologiska reaktioner som att vara ute i naturen. Därför är detta inte bara en fråga om patienters och personals välbefinnande samt arbetsförhållanden, utan även en fråga för att sänka kostnaderna för samhället och sjukvården genom förkortade sjukhusvistelse och minskade sjukskrivningar.

Vi uppmanar nu beslutsfattare på universitetssjukhusen prioritera grönområden. Börja småskaligt. Börja med att bygga om en avdelning och utvärdera effekterna. Naturen är inte en detalj eller ett tillägg utan en resurs och en naturlig del av läkning.

I Region Stockholm vårdas dagligen barn som är inneliggande under kortare eller längre perioder. Vissa av dessa barn har tillbringat mer tid i en sjukvårdssäng än utanför sjukhusets väggar. För dessa barn är tillgången till grönska, rörelse och lek inte en lyx men en nödvändig del av rehabilitering samt motorisk och kognitiv utveckling.

Enligt FYSS rekommenderas att barn i åldern 0–5 år ska uppmuntras till daglig fysisk aktivitet genom intressanta, utmanande, lustfyllda och säkra miljöer. Trots dessa rekommendationer saknar många sjukhus tillgång till gröna miljöer och lekparker som möjliggör rörelse även för inneliggande barn. Dessa barn har kanske inte möjlighet att leka i parken på andra sidan gatan, därför är vi vuxna ansvariga för att skapa dessa miljöer.

Gröna kliniker med tillgång till lekparker är ett sätt att ge inneliggande barn samma möjligheter att utvecklas motoriskt som barn utanför sjukhuset. Genom att införa mer växter, jobba med mer ljus och färg kan gröna miljöer även bidrar till bättre luftkvalitet, minskad stress och en läkande miljö för dessa barn. Detta är ett tydligt exempel där barnhälsa går hand i hand med planetär hälsa. För fysioterapeuter är även lek och rörelse centrala verktyg i rehabilitering. Möjligheten att röra sig i en stimulerande miljö är avgörande för att förebygga motorisk försening, smärta och inaktivitet hos barn.

Denna debattartikel uppmanar beslutsfattare i Region Stockholm, sjukhusledningar, fastighetsansvariga, politiker inom hälso- och sjukvården att prioritera gröna vårdmiljöer och lekparker vid ny- och ombyggnation av sjukhus. Detta för att ge inneliggande barn samma rättigheter att kunna utvecklas i en lustfylld och utmanande miljö som friska barn. Samtidigt som hälso- och sjukvården kan vara en förebild i omställningen mot ett mer hållbart samhälle.

Motorn startar. Radion är på och du kanske börjar sjunga med i Taylor Swifts nya låt ”The Fate of Ophelia” eller Queens klassiker ”Bohemian Rhapsody”. Du sitter still. Fem minuter senare är resan över och du är framme.

Det känns harmlöst, eller hur? En kort resa i Storstockholms trafik. Men multiplicera den med hundratusentals förare i Stockholm, varje dag, året runt. Resultatet? Sämre luft, mer buller och kroppar som långsamt rostar av inaktivitet. Det är just dessa resor och konsekvenser som Region Stockholm och Transportstyrelsen arbetar för att minska i Stockholmsregionen.

Det pratas ofta om klimatkrisen, och många tycker att det är något stort och abstrakt. Smältande isar, bränder någonstans i Grekland, Spanien eller Turkiet. Men klimatet påverkar dig redan nu, inte bara genom högre temperaturer utan också i form av spända axlar, stress, ryggsmärta och trötthet. För oss som blivande fysioterapeuter är sambandet glasklart med mindre rörelse ökar smärtan och ohälsan.

Det ironiska är att lösningen ibland är väldigt enkel. Den korta bilresan till affären är perfekt för en promenad. Pendlingen till jobbet eller fritidsaktiviteten/ gymmet som ligger nära, guld för cykelhjärtat och psyket. När bilen står still minskar utsläppen, bullret sjunker och storstaden blir lugnare precis som under julafton och juldagen. Samtidigt får du gratis träning, bättre sömn och mer energi.

Vad är planetär hälsa? Det är när det som är bra för planeten också är bra för kroppen och psyket. Mindre avgaser, fler endorfiner. Mindre buller, högre livskvalitet. OCH JA MER PENGAR I PLÅNBOKEN, ingen gillar att lägga pengar hos mekanikern för däckbyten och årliga service.

Så, vilken är din utmaning? Börja med att välja bort en bilresa, bara en. Inte för klimatet i första hand, utan för din egen skull. Testa och känn skillnaden!